Peppen!

Har ni påbörjat peppen ännu? I know I have. "Escaping your ambitions" släpps i veckan. Vad det nu än kan tänkas vara får de här bilderna och ljuden mig att rysa av lycka och pepp pepp pepp.
Boka ditt ex på cdon och kolla tracklist.


Fattade först nu att The Embassy ska släppa den här nu nästa vecka. Vilka fina två veckor detta kommer bli, kanske en hel framtid tillochmed. Boka och kolla tracklist! Ny hemsida har de också, ser väldigt bra ut. Det är iaf minst två remixer med på skivan, av Panache och underbara Meat Boys. Håll ögonen öppna så kanske Meat Boys två tidigare remixer (TTA och Robyn!) dyker upp här. De är totalt super båda två.

Update: Köp Embassys skiva direkt i Service egna shop, då får man med två fina pins dessutom.

Vad som kan sägas om Escaping your ambitions är väl det att den begränsade upplagan (500 ex, så om du vill ha ett se till att boka) och den knappa informationen om att det är ett instrumentalt album pekar på att TTA går ifrån sin tidigare starka popformel. Men om man ser titeln som en förklaring istället för ett statement, att de kanske vill fly undan de förväntingar som kan tänkas ställas på dem från sig själv och omgivningen, blir jag återigen hoppfull. Detta är kanske ett sidospår från vad de tidigare blivit älskade för. Inget tyder på att det är dåligt. Men TTA-låtar utan text tror jag inte själv att jag någonsin kommer kunna älska lika mycket som dem med.

PEPP PEPP PEPP, imorgon landar båda paketen i brevlådan!

Tänk på barnen i Afrika

Hur länge har det inte talats om Afrika och alla dess problem? Jag har under hela mitt snart 21-åriga liv ständigt fått höra hur eländigt det är där nere. Svält, aids och hiv, korrupta regeringar och makthavare, inbördeskrig, könsstympning etc. "Tänk på barnen i Afrika" var ett välanvänt och ganska hemskt uttryck föräldrar, lärare och andra diverse makthavare över barn försökt sig på att använda när de ville få oss att inse hur pass bra vi hade det. Eller att vi helt enkelt skulle äta upp maten på tallriken.

Det är inte tänkt att det här ska bli ett politiskt inlägg eller ens ett försök att upplysa om situationen där nere, för let's face it, vem har inte har koll på det? Och om inte, är man nog ingen vidare bra eller uppmärksam människa.

Det blir istället ett snyggt enhetligt tema som binder samman mina låtval för dagen.

Låtarna, iaf en av dem, talar tydligt om det enda jag väl egentligen vill försöka poängtera med detta inlägg. Afrika, vår totala oförmåga att hjälpa till på riktigt (om vi nu ens borde det) och västvärldens eviga förbannelse. Lättjan, brist på distans (om man nu ens behöver det) och våra I-landsproblem hopar sig i högar, staplas i berg etc. Då kan ju iaf Afrikas och resten av världens hemska problem och baksidor fungera som snygg metafor i en låt om bruten kärlek. Right?

Nicolas Makelberge - Dying In Africa // Från den fantastiska skivan med samma namn som finns att köpa på skivbolaget Rico Ricos hemsida. Mer om den senare.

Trentemøller - African People // En låt med dansken jag tycker det varit ovanligt tyst om. Ska tydligen ha släppts som en white label-tolva i år.

Toto - Africa // Gud vad den är bra! Sveriges bästa elefant inkluderar den i sin något daterade mix. Lika bra för det, gillar allt han pysslar med och tänkte dela med mig. Peep it! (tror att det är i den här mixen han även har med en smurfad Missy Elliott över ett Le Sport-beat).

The Embassy = Fashion, Fashion = The Embassy

Har inte så mycket att säga. Förutom att jag gillar det. Optmisten inom mig hoppas att detta på något sätt innebär att Embassy får en något bredare spridning och kanske säljer lite fler skivor. Det måste finnas någon rättvisa här i världen.

The Embassy - Some Indulgence (by Cat5)

The Embassy Vs. Gabriel Ananda - It Pays To Bassmachinchen (Tomas Bodén Mash-Up)

Det här projektet ser intressant ut. Även fast jag inte har en aning om vad själva tanken egentligen är eller hur slutprodukten ser ut.

"Fan vad fäshion"

Perfect visions

Det finns inte några som lyckats svepa med mig med sin musik som TTA. Kompromisslöst och så otroligt medryckande, ärligt och flyktigt. De är mina absoluta favoriter, fast i det här faller räcker det inte bara med att konstatera det, för det är något mer. De är mer än bara bra musik. 27 september så släpps något nytt. Skiva, ep eller bara en mp3a spelar ingen som helst roll. Bara det är något NYTT. Spektaklet är iaf, som vanligt, snyggt och passande betitlat av Eric och Henning. "Escape Your Ambitions" får mig att hoppas på något som skulle kunna ha samma inverkan som "25 Years And Runnin" hade på mig och sommaren 2006.

Efter skillsmässan från Service tog det ett tag för mig att återhämta mig. Lite överdrivet kanske, men trist var det. Att de sedan gått från klarhet till klarhet med sitt nystartade egna bolag Sincerely Yours har övertygat och försäkrat mig om att både TTA och Service klarar sig gott på egen hand.

Gå in på Service mp3-shop och köp köp köp. Fast först tänkte bjuda på några pärlor, diamanter och guldklimpar.

TTA - Take No Heroes // En låtidé tagen direkt från några av de största i TTA's egen idolhimmel, Daft Punk. Deras "Teachers", där de monotont ropar ut deras favoriter och största influenser lånar TTA här. Man hör namn som Snoop Dogg, Brian Wilson, Karin Dreijer, Biggie, Prince och Buzzcocks droppas. "Take no heroes, only inspiration".

TTA - Forever Utd. // En fin låt om vänskap.

TTA - Now That's What I Call Indulgence // Makalös remix/cover av The Embassy's "Some Indulgence". Om någon människa där ute, av någon anledning, inte har hört den får ni skämmas någon minut, sedan lyssnar ni och njuter resten av dagen.

TTA - 25 Years And Runnin' // En världenruntresa med Eric och Henning, har dansat hårt och mycket till den här i sommar.

Bonus!

Rozetta Johnsson - Mine Was Real // Originalet. TTA har gjort en svävande version av en fin soul-låt. De verkar försöka beta av alla genrer i sitt klanderfria coverprojekt.

Med en genomtänkt och väl genomförd bild av, och tydlig idé, om hur de ständigt presenterat sig har de lyckats bibehålla sin "image", för att använda ett, i svenskan iaf, ganska fult ord.
Deras musikvideor är ett övertydligt exempel, och de följer musiken och estetiken för varje ep och skiva de tillhört. Kolla själva om ni orkar. Gillar alla väldigt mycket, fast "Holiday" är nog favoriten. Youtube-maraton!

^ M A K E I T H A P P E N, 2 0 0 4 ^

^ H O L I D A Y, 2 0 0 4 ^

^ K O K A - K O L A V E I N S, 2 0 0 5 ^

^ S I L L Y C R I M E S, 2 0 0 6 ^

Kim Jones, ebay och lite hiphop

Yes! Jag har velat ha ett par Kim Jones-sneakers ända sedan jag såg dem första gången. Typ 2 år sedan nu. Har alltid älskat det flätade mönstret och den sportiga grundlooken som ändå kännas så där lagom classy. Sedan är jag en sucker för vita skor. Perfekt nu när vintern är på intåg, blir inte överdrivet smutsiga då. Förut ville jag att alla mina sneakers skulle ha högt skaft, men har det senaste halvåret omvärderat. Low low low är det som gäller. Priset har självklart bidragit till att jag inte köpt ett par tidigare, men nu gjorde jag ett sweet ebay-fynd. De här skorna i helt rätt storlek fick jag till mer än hälften av priset. De kostar ungefär 1300 kr i butik. Jag fick dem för lite mer än 500 kronez. Holla!

Kim Jones - K + J = Jim Jones - We Fly High

Lite mode lyckas de klämma in i låten. Louis Vuitton-bältet är vart Jones "keepin all his heat strapped".

Som sagt, Kim Jones lyckas som ingen annan att förena de två tidigare nämnda, väldigt skilda delarna av mode. Helt oklanderligt och med en distinkt känsla för vad som är just lagom tvistat för att det ska funka, med en lagom dos stilighet och den rätta casual-känslan skapar han kläder att klä den moderna pojken. Det är kläder som går hem i de flesta läger. I senaste numret av Acnes magasin finns det en bra intervju med Kim Jones. Hans kläder säljs på fina butiken Beneath i Stockholm.

Avslutningsvis. Ett annat ebay-fynd jag gjort är den här feta "dolla-dolla-bill"-bandanan. Jag köpte för en hundring ungefär. So worth it. Kommer sitta snyggt runt halsen då jag har mina nya skor, svarta Acne-jeansen, vita Hope-tshirten och kanske en nyinköpt A-Town-keps. Men då jäklar är det hiphop. Jag är själv övertygad om att jag kan bära upp det. Undra vad andra tror. Fuck it, för just nu har jag lite money in the bank.

Lil' Scrappy - Money In The Bank (ft. Young Buck)

Musiker, klubbägare och remixare

Erol Alkan har smygit sig in i mitt liv. När jag första gången såg hans namn var det samband med en googling på SebastiAn som jag var väldigt nyfiken på. Han hade med en av sina låtar på Erols "Bugged Out"-skiva Sedan fanns det väldigt mycket mer musik på skivan jag gillade. Då tyckte jag inte mycket mer än att han var en dj med väldigt god smak, och att det hade varit kul att någon gång få gå på hans klubb. Men efter några månader började diverse remixer och edits av populära klubblåtar dyka upp i hans namn. Han misslyckades sällan, och har ännu inte gjort mig besviken en enda gång. Han har en förmåga att plocka ut, finputsa och justera de element i låtarna som man kanske vid en första lyssning inte lägger märke till. För att sedan förnya och förbättra dem. Han gör låtarna till sina egna, utan att artisten i fråga glöms bort.

Edits och re-works: Scissor Sisters - I Dont Feel Like Dancing (Erol Alkan Carnival Of Light Re-Work) och Hot Chip - Boy From School (Erol Alkan's Extended Re-Work)

Olika alias: Mustapha 3000 - Kongo Thong, Headman - Moisture (Mustapha 3000 Remix) och Peter Björn And John - Young Folks (Beyond The Wizard's Sleeve Remix)

Sång: Headman - Everybody (vocals by Ben Rymer & Erol Alkan)

Produktion: The Long Blondes - Fulwood Babylon

Fler låtar finns att lyssna på hans myspace.

Det kryper i hela kroppen då jag får höra om ett nytt Erol-projekt. Playcounten i iTunes är väldigt hög på varenda låt jag har som Erol har haft något att göra med. Många av hans längre stycken kan säkert avskräcka vissa, men det är värt det, låtarna har för mig nästan blivit tidlösa. De som ligger upp mot 8-10 min, Hot Chip- och Scissor Sisters-mixarna är favoriterna. De kan gå på repeat väldigt länge. Något nytt att upptäcka varje gång.

De här om något kan ju ses som ett bevis på Erol Alkans storhet. Han går hem i alla läger, han är den rätta länken mellan indie med den ideologiska synen på musik och klubben, med dansen och ytan.

Här kan du läsa ett kort men innehållsrikt reportage om honom och en direktlänk till ett riktigt fett live-set från i somras. Det rycker i mig då "Killing in the name of" släpps lös, check it out!

"You should go and buy an iPod now"

Ända sedan Daft Punk-robotarnas framgångar vid millenieskiftet har Frankrike, jättebra originel musik och elektronik gått hand i hand. Jag inbillar mig att det har handlat om själva tekniken i sig och dess utveckling, som i sin tur har bidragit till en musikalisk utveckling. Det finns självklart mer intressanta infallsvinklar och teorier kring detta. Det lämnar jag åt dem. Men nu. Tekniken ges utrymme i musiken på ett helt annat sätt. Nämligen genom kärleksförklaringar till tekniken i egen hög person. Bokstavligen.

Fransmannen Teki Latex har gjort en låt där han deklarerar sin kärlek till iPoden. Det är en kompromisslös kärlekshistoria. Jag känner igen mig och är nog minst lika förälskad i min slitna och överfyllda iPod. Jag har vid allt för många tillfällen dragit ut på den egna förfesten innan det är dags att möta upp med vänner just för att dricka en dansk och lyssna på den, den och den låten. Det känns väldigt skönt och befriande att lyssna på och älska en låt för dansgolvet med simpel och ytlig text och verkligen identifiera sig. Wouldn't you say so?

"Make me dance alone, when I'm on the phone, zippin on a glass of gin and tonic"

Teki Tek är en av medlemmarna i smått legendariska och nyskapande electro-rapgruppen TTC. De har gått i bräschen för den numera friskt mixande franska klubbscenen och dess utveckling. Electro, hiphop, techno, rnb, house etc blandas på ett originelt sätt. Men, mer om dem någon annan gång.

Makalöst: Teki Latex - Electronic

Köp den underbara epn på fina Arcade Mode och besök hans myspace för att lyssna på den nya låten "Les Jouets".

Ett annat exempel på teknologi och känsloliv: Daft Punk - Emotion

Youtube-bonus: Det verkar som att franska Virgin backar upp och satsar stort på Teki.